Bortglömda vägar

Vägunderhåll kostar tid och pengar men att låta sin skogsbilväg förfalla blir i slutändan ännu dyrare. Jörgen Bergh är logistikansvarig på Norra Skog och har dagligen kontakt med föreningens kontrakterade åkerier. Han upplever att kvaliteten på vägarna har försämrats genom åren. Vägunderhåll i form av dikesrensning, slyröjning och stödgrusning sker oftast när det är dags att göra åtgärder i skogen. I många fall är vägkroppen då så försämrad att kostnaderna i regel blir högre eftersom återställningsåtgärder blir dyrare än om man gjort löpande förbättringar.

» Det hade kanske varit fullt tillräckligt att lägga 10 000 kronor på vägunderhåll under en femårsperiod. I stället blir kostnaden tre gånger högre efter fem år för att man inte har gjort tillräckligt. Det kan kosta 30 000 kronor för att överhuvudtaget ta sig dit och sedan ytterligare 10 000 kronor för att återställa vägen, konstaterar Jörgen Bergh.

Samordning försvann

Det finns många förklaringar till varför kvaliteten på vägarna har försämrats. Det har skett ett generationsskifte bland skogsägare och tidigare frivilliga avtal om vägunderhåll har upphört. Äldre vägar är inte anpassade efter dagens förändrade väderförhållanden och tyngre transporter. Ett viktigt incitament för skogsägaren försvann dessutom under tidigt nittiotal. Fram till 1992 kunde skogsföretagaren ta emot stadsbidrag för ny- och ombyggnation av skogsbilvägar. Vart tionde år gjorde Skogsstyrelsen en sammanställning av skogsbilvägnätets status och bedömde framtida behov av skogsbilvägar. På så sätt kunde vägplanering och byggnation samordnas mellan olika markägare. När bidragen försvann år 1992 upphörde också den centrala vägplaneringen. Stefan Gunnarsson är en av Skogsstyrelsens totalt två vägspecialister. För 20 år sedan hade han ett tjugotal kollegor med samma kompetens.

» Under bidragstiden hade vi personal som gjorde långsiktiga planer för vägnätet och delade ut bidrag. De inspekterade vägar och bärigheten och gjorde smarta lösningar. Idag granskar vi vägarna utifrån ett miljöperspektiv, inte byggtekniskt. Nu förväntas verksamhetsutövaren ha den kompetensen, säger Stefan Gunnarsson, vägspecialist på Skogsstyrelsen.

Bättring på gång

Just nu pågår ett projekt där Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen söker en branschgemensam målbild för hur svenskt skogsbilvägnät ska se ut i framtiden och hur man gemensamt ska arbeta med infrastruktur och logistik. Fokus ligger på utbildning, förvaltningsfrågor, vägteknik och miljöhänsyn. Man ska även arbeta fram en plan för ökad kompetens inom infrastrukturområdet för skogsbilvägar.

» Det är bland det största som har hänt inom vägfrågan på lång tid. Vi hoppas vara färdiga med analysen under första halvan av året, sedan gör vi en bedömning av hur vi ska gå vidare. Jag hoppas att det kan leda till att vi får mer robusta vägar som ligger rätt i terrängen och som kan serva skogsnäringen med flera och att vi får anpassade vägar som fyller sitt syfte samtidigt som vi blir duktiga på att förvalta våra vägar.