Skogsexkursion vid Svartbergets försökspark

När: Tisdag 13 juni kl. 10-15
Var: Samling vid Svartbergets fältforskningsstation utanför Vindeln klockan 10 (kaffe från 09.30). Vi kommer både att promenera en bit och köra bil och lämnar skogen ca klockan 15.
Exkursionen är kostnadsfri. Projektet bjuder på lunch och kaffe, meddela eventuella allergier eller kostkrav när du anmäler dig.
Anmälan sker senast den 26 maj till tomas.lundmark@slu.se
Antalet deltagare är begränsat till 30.

Program 

9.30 Fika

10 -12 Wibecks försöksytor anlagda 1918.
Dåtid: Kunskapsmäklares roll i samhällsomvandlingen,
Janina Priebe och Jimmy Jönsson
Nutid: Klimatrapporteringen och behovet av systemgränser,
Per-Erik Wikberg och Andreas Eriksson

12-13 Lunch
Karin M. Ekström reflekterar över konsumenternas roll i skogen

13-15 Åheden, Naturnärmare skogsskötsel?
Nutid/framtid: Hur påverkas svensk skogspolitik av EU
Auvikki de Boon & Johanna Johansson & Andreas Eriksson
Framtid: Vem styr mot Paris? Staten, marknaden eller markägarna?
Johanna Johansson & Camilla Sandström

15.00 Fika

Leder alla vägar till Paris?

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen. För att nå detta mål har klimatambitionerna höjts, och skogen som kolsänka har hamnat i fokus. En kolsänka är allt som absorberar mer kol från atmosfären än det släpper ut och de behövs för att buffra utsläpp av klimatskadlig koldioxid från bland annat olja och cement. Kolsänkor spelar därför en avgörande roll i klimatpolitiken och för Europas del finns stora förväntningar på skogens förmåga att fånga in koldioxid de närmaste årtiondena.

Vi diskuterar vilken roll de svenska skogarna kan och bör spela för att uppfylla Sveriges åtagande för att nå Parisavtalet. Finns det olika vägar att nå Parisavtalet och vad har det i så fall för betydelse för skogen och dess brukande vilken av vägarna vi väljer?

Vem styr på vägen mot Paris?

För att nå klimatmålen måste EU:s medlemsländer öka sin årliga koldioxidinlagring i skog och mark till 310 miljoner ton per år, en ökning med 15 procent. För Sveriges del, som redan står för unionens största kolsänka, innebär det att det årliga koldioxidupptaget ska vara 4 miljoner ton högre år 2030 jämfört med 2016-2018. Överenskommelsen är på nationell nivå medan kolbalansen i markanvändningssektorn bestäms av markägarna. Men vem äger egentligen kolet i skogen och vilka styrmedel finns för att nå de uppställda målen? Vi pratar om hur och när skogen ger störst klimatnytta och tittar på hur skogen kan skötas på olika sätt för att nå klimatmålen, samt vilka tänkbara konsekvenser det har för skogen och alla dess intressenter. Vi diskuterar också vem som ska ta ansvar för att klimatmålen nås – staten, marknaden, eller markägarna samt på basis av tidigare omställningar hur vi kan skapa incitament för att öka skogens klimatnytta.